Taoismen
TAO TE CHING OCH LAO TZU

Taoismen är en kinesisk livsfilosofi grundad av taoisten Lao Tzu.


Taoismens alldagliga utopi 3

Taoismens alldagliga utopi i Tao te ching.

Livsfilosofin i Tao te ching av Lao Tzu


Reaktion mot Konfucius

Det är knappast vad vi i västerlandet menar med en religion som inryms i detta, men i allra högsta grad en etik och en världsbild. Denna världsbild visar sig vara förvånande radikal, fast den är tillkommen i ett konfucianskt ordnat kinesiskt kejsardöme, några århundraden före vår tideräkning. Dessutom känns den vår tid och våra ideologiska idéer mycket nära.



     Det må vara för att dess tankegångar har en tidlös kvalitet, men på flera ställen i texten måste man slås av att Tao te chings ord ligger oss så nära, att de näppeligen kan ha varit lika tillgängliga för den fjärran tid och plats som är deras ursprung. Det gäller - förutom dess så att säga sekulariserade världsbild - framför allt dess varma humanism och värnande om vad vi kallar den lilla människan, vanligt folk.

     Möjligen kan denna närmast nutida anda i Tao te ching ha bidragit till att boken inte nådde Europa förrän år 1788, under upplysningstiden, och att det ändå dröjde till 1842 innan den trycktes i sin första europeiska upplaga - översatt till franska av Stanislas Julien. Första svenska utgåva var kinamissionären Erik Folkes, publicerad i Nathan Söderbloms Främmande religionsurkunder 1908. Som jämförelse kan nämnas att konfucianska texter gick att läsa på svenska redan 1707, i en översättning från franskan - en kommenterande antologi över salomoniska visdomar "med Confucii, then chinesiske philosophi, sede-läror förmerad".

     Det konfucianska samhälle i vilket taoismen växte fram kännetecknades av en mycket rigid samhällsordning baserad på ett nätverk av plikter, där personliga behov och önskemål betydde ringa. Individen skulle böja sig helt för samhällets krav och utan att gny låta sin vardag helt och hållet uppslukas av dem. Konfucius sade: "Den upphöjde frågar efter det allmänneliga, ej efter person." Regler och lagar var närmast heliga och minsta avsteg från dem vore att öppna dörren för kaos. Den dugliga medborgaren skulle slita och kämpa, utan att ifrågasätta: "Den som äger den sanna dygden sätter själva strävandet i främsta rummet; vinsten därav kommer i andra hand."


Lao Tzu möter Konfucius.
Lao Tzu möter Konfucius. Kinesiskt träsnitt.


     Taoismen anses ha kommit just som en reaktion på denna stelbenta ideologi, ett den mjuka humanismens rop i en alltför styvt ordnad tillvaro, en förnöjsamhetens motvikt till det äregiriga civilisationsbygget. Konfucianismen var onekligen instrumentell i det väldiga kinesiska samhällsbygge som gjorde kejsaren stolt och befolkningen tidvis utarmad. Folkets plikter mot överheten var tydligt utstakade, medan det omvända inte hade ägnats många ord - i alla fall inga som fastnade.

     Den ambitiösa livsstil som var en kärna i konfucianismen fann föga gehör hos taoismen:

Den som står på tå är inte stadig

Den som tar stora kliv kan inte hålla takten

     Överdriven strävan leder endast till fördärv. Tao te ching manar i stället till att uppträda okonstlat och värna om det enkla. Man ska inte önska sig mycket, inte tro sig om att kunna uträtta storverk. Det är inte fråga om någon regelrätt propaganda för asketism, ty Tao te ching menar att den som vågar släppa på sina förväntningar ska gynnas av tillvarons mekanismer. Den som inte söker överflöd blir ständigt förnyad, är genom sin förutsättningslöshet mottaglig för det verkligt värdefulla som livet har att erbjuda. Bara den som kan avstå har möjlighet att ta till sig det som betyder något, och bekymras inte av att förlora annat, mindre väsentligt. Med ännu en ordlek visar Tao te ching denna logik i världsordningen:

Den som är ett med försakelsen

försakas av försakelsen

     Pank och fågelfri! Här finns en tydlig parallell till buddhismens idé om att avstå för att rycka sig ur tillvarons grymma kretslopp, men där den buddhistiska föreställningen fokuseras på det lidande som annars håller människan fången föredrar Tao te ching att visa den fridfulla förnöjsamhet som förmågan att avstå leder till. Tao te ching fördömer inte tillvaron alls, den är ju i grunden upprätthållen av Tao och ordnad på allra bästa sätt - men att inte förstå detta leder vilse, och där kommer plågorna. Blott den som inte strävar kan bli riktigt nöjd.

     Sålunda avböjde Chuang Tzu, den berömde taoisten från 300-talet före Kristus, tveklöst erbjudandet om en ståtlig tjänst vid hovet, som framfördes till honom av två ämbetsmän när han satt vid en sjö och metade. Som förklaring berättade han om en helig sköldpadda som varit död i tretusen år men bevarades insvept på altaret i ett ståtligt tempel. Chuang Tzu frågade ämbetsmännen vad sköldpaddan skulle föredra - att vara ett dyrkat lik i templet eller vid liv och vifta på sin svans i dyn. Ämbetsmännen måste medge att sköldpaddan säkert skulle föredra det senare. "Också jag vill hellre vifta på min svans i dyn", sa Chuang Tzu och sände iväg dem.


Chuang Tzu.
Chuang Tzu, den andre store taoisten i det antika Kina.


     Lao Tzu, den legendariske gestalt traditionen anger som Tao te chings författare, gör också detta mycket klart i det möte som sägnen säger att han hade med Konfucius. Där ska Lao Tzu bryskt ha deklarerat att: "Vad du talar om rör endast de ord som lämnats efter människor som ruttnat tillsammans med sina ben." I kristendomens språkdräkt kan det jämföras med att samla sina rikedomar där mått och mal förstör dem - men hos Tao te ching inte alls med något sikte på ett hinsides. Här handlar det alltid utslutande om jordelivet. I vers 44 frågas vad som betyder mest för oss - ära och rikedom eller vår kropp, alltså själva vårt liv. Man måste förstå att fråga sig vad som verkligen skänker behag.

Girighet är kostsam

samlade rikedomar går förlorade

Så, den som är förnöjsam blir aldrig förnedrad

den som vet när han ska hejda sig tar inte skada


Enslingen Lao Tzu

Nu är det tveksamt om Lao Tzu alls mötte Konfucius, eller ens var hans samtida, vilket skulle placera honom i 500-talet före Kristus. Den taoistiska traditionen gör honom något äldre än Konfucius, men det har nog mer att göra med att söka vinna den i österlandet väsentliga poängen att gammal är äldst. Moderna historiker anser snarare att Tao te ching knappast tillkommit tidigare än ungefär år 300 före Kristus. Den formidable svenske sinologen Bernhard Karlgren, som bland mycket annat uppdagade att Tao te ching till övervägande del skrivits med rim, menade att boken tillkommit omkring år 400 före Kristus. En tidigare datering än så är svår att belägga.


Lao Tzu. Kinesisk bronsfigur från 1600-talet.
Lao Tzu ridande på en vattenbuffel, på väg ut ur Kina. Kinesisk bronsfigur från 1600-talet.


     Man plägar också ifrågasätta att Lao Tzu alls skulle ha levat. Namnet betyder blott "den gamle" och är snarare en hederstitel än ett personnamn. Tao te ching kan vara en sammanställning av taoistiska sentenser och klokheter utan någon ensam ursprunglig förkunnare. Det tvivlar jag dock på - dels för att texten inte är formulerad på det vis som i sådana fall var brukligt, och dels för att den på flera ställen blottar en personlighet som övertygar.

     Särskilt gäller detta den tjugonde versen, där författaren träder fram och bekänner sin melankoli. Han plågas av mänsklighetens bristfällighet: "Ack, barbari! Ska det aldrig ta slut?" Omgivningen fortsätter bekymmerslöst med sin dårskap och där står Lao Tzu ensam:

Blott jag står tvehågsen, ger inget tecken

Likt ett nyfött barn innan det lärt sig le

ömklig är jag, som saknade jag ett hem att gå till

     De andra människorna verkar så nöjda med sina liv, fast de går ohjälpligt vilse, medan Lao Tzu i sin klokhet inte förmår detta lättsinne. Han tyngs av ensamheten - men vet också mitt i denna modfälldhet vad den kommer sig av:

Blott jag är annorlunda

Jag närs av den stora modern.


Fortsättning


INNEHÅLL:

  1. Inledning


  2. Tao, vägen


  3. Oskuldsfull dygd


  4. Reaktion mot Konfucius


  5. Enslingen Lao Tzu


  6. Det kvinnliga


  7. Maktens förbannelse


  8. Den vise


  9. Den alldagliga utopin


  10. Litteratur


  11. Transkription


  12. Ny svensk tolkning



Boken om Tao

Tao te ching, av Lao Tzu - översatt och kommenterad av Stefan Stenudd.
Tao te ching - taoismens källa

Tao te ching, den kinesiska klassikern skriven av Lao Tzu för långt över 2000 år sedan. Här är min svenska tolkning med utförliga förklaringar av taoismens principer. Klicka på omslagsbilden för att se boken på Adlibris nätbokhandel.