Taoismen
TAO TE CHING OCH LAO TZU

Taoismen är en kinesisk livsfilosofi grundad av taoisten Lao Tzu.


Tao te ching 50

Tao te ching med kinesiska tecken.

En vers ur Taoismens källa av Lao Tzu förklaras


Vers 50:
Döden är en helt annan sak

Vi går från födelse till död
Det är tre av tio som följer livet
tre av tio följer döden
människor som hastar från födelse till död
räknar också tre av tio
Varför är det så?
För att de vill göra sina liv ymniga

Ur vers 50, Tao te ching.



     Nu är det allvar: låt oss tala om döden. Detta öde som väntar envar, är lika oöverkomligt som det är ofrånkomligt. Kanske är allt vi gör i vårt liv - för att skänka det mening, för att finna oss tillrätta - inget annat än ideliga försök att komma till fred med det faktum att vi ska dö.

     Om det finns en skapargud bakom alltihop, så måste det vara en gudom med humor - rå humor, rentav svart ibland. Att utforma skapelsens krona sådan att hon blir medveten om att hennes liv är ändligt, samtidigt som detta medvetande är så rikt utrustat att det knappast finns någon gräns för hur lång tid hon skulle kunna utvecklas, lära sig, uppleva, fascineras - nog är det ett rått skämt.

     Om en sådan ordning på skapelsen ska ha någon annan mening än ett gudomligt gapflabb, då finns bara en tänkbarhet - i så fall är döden inte en slutpunkt, kanske blott en gräns som överskrids i samma nu och där bortom öppnar sig ett annat, som i sin tur antingen har sin gräns att färdas emot eller är det verkliga resmålet där allting ska förklaras. Man får se.

     Om ett liv efter döden har Tao te ching ingen åsikt alls, något sådant beskrivs inte någonstans i bokens 81verser. Det betyder inte ett förnekande av möjligheten, nödvändigtvis, om än det är ett indicium åt det hållet - å andra sidan har Tao te ching ett annat tema: hur man bäst lever detta livet. Ett hinsides kan vara så annorlunda att det behöver en helt annan Ta te ching som vägledning.

     Ändå är det ett par rader i texten som under flera århundraden togs som intäkt för möjligheten att leva evigt - redan i denna jordiska kropp. Det är slutet på vers 33, som länge tolkades ungefär: "Den som dör utan att förgås får ett långt liv." Dock har gravfynd med manuskript av så hög ålder som runt 200-talet före Kristus, visat att en riktigare tolkning av dessa rader ska vara:


Den som dör utan att glömmas får ett långt liv.


     Det är förstås en helt annan sak. Och det är det enda liv efter döden som Tao te ching anvisar, dessutom flera gånger: en människas rykte överlever henne, så det bör vårdas redan i livet. Nog är det en alldeles utmärkt terapi inför döden: bemöda sig om att leva föredömligt, så att man blir prisad av eftervärlden. Man kan också tänka sig - ungefär som de äregiriga i mediesamhället - att vitsen är att bli känd, hågkommen, omtalad, oavsett om det är i positiva eller negativa ordalag. Tja, det heter ju att var och en blir salig på sin medicin.

     Nå, när Tao te ching talar om döden, vilket sker här och där, är det alltså i jordelivets perspektiv - hur den levande människan ska förhålla sig till döden, innan den kommer. Var sak har sin tid, kan man säga. Tydligast är det i den vers som citeras här, nummer 50. Vi vill göra våra liv så ymniga som möjligt, så rika och stora och strålande, för att vi vet att vi blott har en begränsad tid till vårt förfogande.

     Men visst är det så, att just när man har som mest för sig går tiden allra fortast. När man springer från upplevelse till upplevelse tenderar man också att springa ifrån det liv man egentligen ska lägga sin tid på att leva. Ja, det är en svår nöt att knäcka - hur leva för att få ut det mesta möjliga av livet, utan att i ivern råka missa allt det riktigt givande? Det är vad Tao te ching varnar för i versraderna.

     Men i versens fortsättning berättas också, att den som vet att leva klarar sig från noshörningens horn, från tigerns klor och från krigarens vapen. Varför är det så, frågar Tao te ching retoriskt och svarar: "Döden har ingen plats i honom."

     Inte betyder det att han är odödlig, utan att döden inte kuvar honom, inte stressar hans sinne eller ger hans hjärta kramp. Han vet att döden ska komma men låter inte det distrahera honom från att leva. Att klara det är förstås mycket svårare än att undgå tigerns klor och soldatens vapen.


Denna artikel skrevs i januari 2001 för tidskriften AlphaOmega 1/2001.


TAO TE CHING

  1. Inledning


  2. Vers 1: Man får känna lust


  3. Vers 8: Välvilja utan villkor


  4. Vers 11: Den nödvändiga tomheten


  5. Vers 12: Sinnenas buller


  6. Vers 17: Att bli minnesmärke


  7. Vers 28: Manligt fast kvinnligt


  8. Vers 31: Krig är begravning


  9. Vers 50: Döden är en helt annan sak


  10. Vers 77: Politisk nirvana



Boken om Tao

Tao te ching, av Lao Tzu - översatt och kommenterad av Stefan Stenudd.
Tao te ching - taoismens källa

Tao te ching, den kinesiska klassikern skriven av Lao Tzu för långt över 2000 år sedan. Här är min svenska tolkning med utförliga förklaringar av taoismens principer. Klicka på omslagsbilden för att se boken på Adlibris nätbokhandel.