Taoismen
TAO TE CHING OCH LAO TZU

Taoismen är en kinesisk livsfilosofi grundad av taoisten Lao Tzu.


Tao te ching 77

Tao te ching med kinesiska tecken.

En vers ur Taoismens källa av Lao Tzu förklaras


Vers 77:
Politisk nirvana

Himmelens Tao är som när en båge spänns
Det höga sänks och det låga höjs
överflödet dämpas och det otillräckliga berikas

Himmelens Tao är att ta från överflödet
och ge till det otillräckliga
Människans väg är annorlunda
Hon tar från dem som ej har tillräckligt
för att ge till dem som redan har i överflöd
Vem har mer än tillräckligt och ger det till världen?
Bara den som följer Tao

Därför verkar den vise utan att visa det
han uträttar och dröjer sedan inte därvid
han stoltserar inte med sin förmåga.

Vers 77 ur Tao te ching.



     Det är förbryllande hur snabbt värderingar växlar - från en ytterlighet till en annan. På 70-talet var det självklart att jämlikhet måste betyda även materiellt lika villkor, men redan decenniet senare skrattade man allmänt åt denna övertygelse. Det skrattet håller i hög grad alltjämt i sig. Nu råder ett annat paradigm, som heter "marknaden" och som vi säkert alldeles strax har hört oss trötta på. Än så länge predikar det med tordönsstämma att vi bara kan få det bättre om vi får det sämre. Allmänheten ska bli rik, lovas det, om den avstår från det lilla den har.

     Kanske ska vi tänka på Jesu ord: "Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har" (Matt.13:12). Det är en grym ordning - om än med en lång historia.

     Säkert ska inte Jesus tolkas som att han menade detta vara en god ordning för samhället, hans inställning till rika respektive fattiga är ju tydlig. Vi vågar nog konstatera att han skulle passa bättre i 70-talets än 80-talets ideal. Detsamma gäller tveklöst för den gamla kinesiska visdomsboken Tao te ching, som i fler verser än den här citerade gör det tydligt: överheten ska inte sko sig på allmänhetens bekostnad.

     Man måste förvånas över denna radikala attityd hos ett verk ur det gamla Kina, annars genomsyrat av konfucianismens ytterst begränsade förståelse för folkets behov. Och vilken elegans att uttrycka det som en fråga om naturlig balans! När pilbågen spänns så lyfts nederdelen och sänks överdelen i exakt samma grad - men det kräver en ansträngning, förutan vilken de spretar åt var sitt håll. Om ingen kraft i samhället verkar för jämställdhet och rimlig fördelning av resurserna så kommer säkerligen allt mer att tillfalla allt färre.

     Om de rikas gränslösa girighet har Jesus sagt en del, som känns igen även hos Tao te ching, vars 53:e vers säger: "När palatset är ståtligt, då fylls åkrarna med ogräs och kornbodarna är tömda." Denna frispråkighet mot de mäktiga är förvånande - hur fick den komma på pränt? Dylika åsikter kan knappast ha varit riskfria att hysa, det är knappt att man får yttra dem ens idag - åtminstone inte över hela vår värld.

     Religion och livsfilosofi brukar ofta skildras som apolitisk, i alla fall som något separat från politikens dagsfrågor. Men så ser det inte ut i urkunderna. Varken bibeln eller Tao te ching gör någon tydlig åtskillnad mellan andligt och materiellt - för båda finns förhållningssätt, villkor, rätt och fel.

     En god kristen kan inte göra sig rik på andras bekostnad, det finns det ingen öppning för i Jesu förkunnelse, vad man än försöker skylla på. Inte heller kan en övertygad taoist göra det. Mer än så - man kan inte bekänna sig till någon av dessa livsåskådningar och samtidigt undfly politiska ställningstaganden. Detsamma gäller för de flesta religioner och livsfilosofier som står att finna på jorden.

     Onekligen är det många som gärna undflyr denna sida av den lära de bekänner sig till. De fördjupar sig i det andliga och vill inte besudla sina själar med krasst världsliga ting. Jag antar att de inte har det så knapert.

     Ett studium av källorna visar annars att länken mellan högt och lågt är betvingande - att försumma det ena för det andra låter sig inte göras, utan straffar sig åt båda håll. Den rike får det svårt att komma in i himmelriket, den som vaktar på sina privilegier kan inte förnimma tao. Det heter i Tao te ching: "Himmelens Tao är opartisk, den förblir alltid hos goda människor."

     Inom moderna esoteriska rörelser finns ofta en mer eller mindre uttalad föreställning om att människans förädling och upphöjelse är en rent individualistisk process, resultatet av ett träget inre arbete, helt isolerat från det sociala livet. Inte alls! Bara om vi verkligen kan leva som vi lär kan vi alls lära oss det.


Denna artikel skrevs i april 2000 för tidskriften Quintessens 2/2000.


TAO TE CHING

  1. Inledning


  2. Vers 1: Man får känna lust


  3. Vers 8: Välvilja utan villkor


  4. Vers 11: Den nödvändiga tomheten


  5. Vers 12: Sinnenas buller


  6. Vers 17: Att bli minnesmärke


  7. Vers 28: Manligt fast kvinnligt


  8. Vers 31: Krig är begravning


  9. Vers 50: Döden är en helt annan sak


  10. Vers 77: Politisk nirvana



Boken om Tao

Tao te ching, av Lao Tzu - översatt och kommenterad av Stefan Stenudd.
Tao te ching - taoismens källa

Tao te ching, den kinesiska klassikern skriven av Lao Tzu för långt över 2000 år sedan. Här är min svenska tolkning med utförliga förklaringar av taoismens principer. Klicka på omslagsbilden för att se boken på Adlibris nätbokhandel.