Taoismens alldagliga utopi 6

Den alldagliga utopin

Tao te ching skisserar en utopi, det ideala samhället för den som följer Tao — och jag måste bekänna att det är en värld som skrämmer mer än lockar mig. Den åttionde versen, som ägnas denna dröm, beskriver ett rike som är litet, isolerat och närmast primitivt. Här råder förstås fred, vilket ingen kan invända emot, men varför skulle människan för sin välmåga behöva hålla sig vid sin lilla jordplätt och aldrig ens se sig om i världen?

Fast de lever inom synhåll från sina grannar

och tuppars galande och hundars skall hörs därifrån

ska de åldras och dö utan att besöka dem.

     Det ger mig en bild av ytterlig ödslighet. Inte ens skriftspråket vill Lao Tzu bevara, fast han själv använt det med sådan bravur. Han tycker att folket ska återvända till att sätta knutar på repet, vilket antas vara en ytterligt primitiv föregångare till skriften. I sådant andligt armod, vad hjälper det att maten ska smaka dem, kläderna behaga dem och hemmet ge dem trygghet? Lao Tzu försäkrar att: "De ska vara tillfreds med sitt" men jag tvivlar på att jag skulle det, i deras skor.

     Visst går denna enkla utopi i den näst sista versen att ana i alla de föregående. Det okarvarde träets enkelhet, den vise som hellre ser tiden an än skrider till handling och aktar sig för att fylla huvudet med lärdom — vad annat kan det leda till? Lao Tzu får också på denna punkt helt eller delvis medhåll av så många tänkare genom historien att frågan är om de inte utgör en majoritet.

Lao Tzu. Kinesiskt stenavtryck från 1200-talet.

     I Europa fick sådana tankar ett uppsving under upplysningstiden, då idéer om den gode vilden och den orörda naturens överlägsenhet gentemot civilisationen, fick spridning särskilt genom Rousseaus ord, likaså hos de naturlyriska strömningarna under 1800-talet. Även det nyss avslutade seklet har odlat drömmen om det enkla och naturnära med märklig envetenhet — i det ekologiska tänkandets paradigm, i miljörörelsens idylliska formuleringar och så vidare. Visst är det alltjämt så att när den moderna människan drömmer om sin egen lilla ljuva täppa, då är det nära till grönska och orörda vattendrag men långt till den moderna teknikens under.

     Säkert är denna primitiva idyll ett uttryck för frustration inför samhällskroppens hastiga framfart och teknokratiska frosseri, där människan finner sin hjärnas landvinningar mycket oftare tvinga henne själv till långtgående anpassning än vara hennes tillvaro till underdånig tjänst. Alltför ofta blir vi själva slavar under den teknik som vi utvecklar för att göra vårt liv bekvämare, och vår tid konsumeras från spädbarnsår till ålderdom av allt vi måste lära oss för att över huvud taget klara av att leva i vår komplicerade värld, som dessutom ständigt förändrar sina spelregler.

     Då är det inte utan att man längtar efter det lilla avskalade samhälle som är Lao Tzus — åtminstone till den stund man råkar uppnå det.

     Hur som helst måste man böja sitt huvud i respekt för det faktum att vad vi började inse på 1700-talet, om baksidan hos civilisationens utveckling, det uttryckte Tao te ching redan några århundraden före vår tideräkning.

Litteratur

Citaten ur Tao te ching har hämtats från:

Stenudd, Stefan: Tao te ching — taoismens källa, Arriba förlag, Malmö 1996.

För fragmenten ur Konfucius ord har använts:

Henrikson, Alf & Hwang Tsu-Yü: Kinesiska tänkare, Forum, Stockholm 1987.

Yutang, Lin: The Wisdom of Confucius, Random House, New York 1943.

Transkription

Vid stavning av kinesiska namn och uttryck har använt en metod av äldre datum (Wade-Giles), som för de flesta är mer bekant än den moderna (pinyin). Här följer de viktigaste namnen med den stavning som tillämpas i pinyin (Wade-Giles inom parentes):

Dao de jing (Tao te ching)

Lao zi (Lao Tzu)

Kong Fuzi (Konfucius, Kung Fu Tzu)

Zhuang zi (Chuang Tzu)

INNEHÅLL:

1. Inledning

   
   

2. Tao, vägen

   
   

3. Oskuldsfull dygd

   
   

4. Reaktion mot Konfucius

   
   

5. Enslingen Lao Tzu

   
   

6. Det kvinnliga

   
   

7. Maktens förbannelse

   
   

8. Den vise

   
   

9. Den alldagliga utopin

   
   

10. Litteratur

    
    

11. Transkription

    
    

Tao te ching, den kinesiska klassikern skriven av Lao Tzu för långt över 2000 år sedan. Här är min svenska tolkning med utförliga förklaringar av taoismens principer. Klicka på omslagsbilden för att se boken på AdLibris nätbokhandel.